Inlägget gjort

Sveriges vattenflöden har kartlagts – lättare se effekter av föroreningar och översvämningar

Sveriges vattenflöden har kartlagts – lättare se effekter av föroreningar och översvämningar

2018-03-20
Lantmäteriet och SMHI har tillsammans kartlagt svenska sjöar och vattendrag. Resultatet är förbättrad kartinformation som visar vilka vägar vattnet tar från källa till hav. – Kartinformationen ger helt nya möjligheter att se var eventuella föroreningar sprids i vattendrag och att kunna utreda hur vattennivåer kan stiga vid översvämningar, säger Håkan Olsson, vattenmiljöexpert på SMHI.

 

Lantmäteriet och SMHI har sedan 2010 tillsammans arbetat med att kartlägga sjöar och vattendrag i en finare kartskala än tidigare. Syftet har varit att få fram bättre digitalt underlag för arbete med geografisk miljöinformation och analyser av vattenflöden och dess miljöpåverkan.

– Vi har tagit fram ny kartinformation med 16 000 mil tänkta linjer genom sjöar och större vattendrag som tillsammans med Sveriges drygt 42 000 mil mindre vattendrag nu bildar sammanhängande nätverk av vatten. Vi har sedan kombinerat nätverken med höjddata från Lantmäteriets laserskanning för att se i vilken riktning vattnet rinner. Det hjälper oss att förstå hur vattnet rör sig från källan till havet, säger Esbjörn Andersson, produktutvecklare på Lantmäteriet.

Lantmäteriet och SMHI har tagit fram grundläggande kartinformation som kan kombineras med annan information, till exempel höjddata och vattendjup för att göra analyser.
– Vi har redan börjat koppla vårt sjöregister och avrinningsområden till de nya kartorna, säger Håkan Olsson på SMHI.

Användarna kan vara vattenmyndigheter och länsstyrelser som nu får bättre möjligheter att utreda hur vatten påverkas av regleringar, övergödning och miljögifter.

Den förbättrade kartinformationen finns i en rikstäckande kartdatabas i skala 1:10 000 hos Lantmäteriet. Information om hur användare får tillgång till kartinformationen finns på Lantmäteriets webbplats.

Uppdatering av kartinformationen kommer att ske årligen i samband med att Lantmäteriet flygfotograferar.

SMHI:s roll som expertmyndighet inom hydrologi är att bidra till att sjöar, vattendrag och huvudavrinningsområden beskrivs på ett korrekt sätt i kartprodukterna.

För mer information, kontakta:

Esbjörn Andersson, produktutvecklare, Lantmäteriet
Telefon: 026-63 39 80, e-post: esbjorn.andersson@lm.se

Håkan Olsson, vattenmiljöexpert vid SMHI.
Telefon: 011-495 8205, e-post: hakan.olsson@smhi.se

Bakgrund

Samverkansprojektet Hydrografi i nätverk startades 2010, på uppdrag av regeringen, i syfte att skapa ett hydrografiskt nätverk i enlighet med förordningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770) samt att leva upp till EU-direktivet Inspire. Direktivet syftar till att standardisera hur geografisk information utformas och tillgängliggörs i EU för att exempelvis möjliggöra gränsöverskridande analyser. För att möjliggöra en helt ny nivå av analyser av vattenflöden och dess miljöpåverkan har ett omfattande digitaliseringsarbete gjorts i samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI.

Läs mer på Lantmäteriets webbplats

 

Content retrieved from: http://www.lantmateriet.se/sv/Pressrum/Pressmeddelande/sveriges-vattenfloden-har-kartlagts–lattare-se-effekter-av-fororeningar-och-oversvamningar/.

Inlägget gjort

Lantmäteriets förslag för en digital samhällsbyggnadsprocess

Lantmäteriets förslag för en digital samhällsbyggnadsprocess

Lantmäteriets förslag för en digital samhällsbyggnadsprocess

Det främsta hindret för en digital samhällsbyggnadsprocess är att informationsförsörjningen är splittrad och i stora delar analog. Det konstateras när Lantmäteriet nu slutrapporterar regeringsuppdraget Digitalt först. En nationell plattform för tillgång till relevanta geodata är en av förslagen i rapporten. Den innehåller även en målbild 2025 – samt förslag om ett fortsatt regeringsuppdrag

Innehållet i slutrapporten redovisades för bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson när han i besökte Lantmäteriets huvudkontor den 18 januari. Ett ökat bostadsbyggande är en kärnfråga för ministern och även bakgrunden till att Lantmäteriet från början tilldelades uppdraget i februari 2016 av dåvarande bostadsministern Mehmet Kaplan.

”Vägval behövde tydliggöras och förankras”

Uppdraget att identifiera hinder i samhällsbyggnadsprocessen och att lämna förslag på lösningar skulle egentligen pågå till och med årets slut men i och med att vi redan uppnått önskat resultat så lämnas rapporten in den 31:a januari.

Malin Klintborg

– Vi hade kommit till en punkt i arbetet där vissa vägval behövde tydliggöras och förankras, avseende förslag på lösningar och roller för att få en effektiv samverkan, säger Malin Klintborg, Lantmäteriets uppdragsledare.

Behov av nationell samordning

I rapporten konstateras bland annat att det behövs en nationell samordning av grundläggande information i samhällsbyggnadsprocessen. Det omfattar även behov av ett tydligt juridiskt ramverk med en tydlig ansvarsfördelning för berörda aktörer. Ökad standardisering av information lyfts också fram.

Förslaget om att ta fram en nationell plattform för tillgång till relevant geodata är ett av förslagen i slutrapporten. Med ”plattform” menas ett koncept för att samordna olika aktörers informationshanteringstjänster för att informationen enklare ska bli åtkomlig i e-tjänster och handläggningssystem.

Föreslår ett fortsatt regeringsuppdrag

Den ingår som en del i den övergripande målbild – Målbild 2025 – som beskrivs i rapporten tillsammans med en handlingsplan som Lantmäteriet föreslår ska genomföras i ett fortsatt regeringsuppdrag.

Enligt rapporten bör fokus under kommande år ligga på informationsförsörjningen kring detaljplaneprocessen. Bland insatserna som nämns finns digitalisering av detaljplaner och utredningsmaterial och att dessa ska tillgängliggöras via den nationella plattformen.

Standardisering av e-ansökan för bygglov är en annan prioriterad insats eftersom även detta är en förutsättning för automatiserade beslut.

Läs mer i slutrapporten där du även kan fördjupa dig i de olika förslagenBilagorna till slutrapporten hittar du här

Content retrieved from: http://www.lantmateriet.se/sv/Nyheter-pa-Lantmateriet/lantmateriets-forslag-for-en-digital-samhallsbyggnadsprocess/.

Inlägget gjort

Fortsatt fria geodatastandarder

Fortsatt fria geodatastandarder

2018-01-25
Det senaste året har företag, myndigheter och organisationer kunnat ladda ner alla svenska geodatastandarder och handböcker samt de mest efterfrågade ISO-standarderna inom geodataområdet kostnadsfritt.

 

Det har varit möjligt tack vare ett samarbete mellan Lantmäteriet och SIS, Swedish Standards Institute. Utfallet är så lyckat att Lantmäteriet och SIS nu förlänger avtalet med tre år.

Att skapa bättre tillgänglighet till geodatastandarder främjar användningen av dessa, bidrar till målen för den nationella geodatastrategin, och Lantmäteriet tar samtidigt ansvar i sin roll som nationell samordnare för geodataområdet.

Ebba Löndahl Åkerman är ordförande i SIS-kommitté TK 466 (kommittén för belägenhetsadresser) och lantmätare i Södertälje kommun. Hon ser tydligt nyttan med avgiftsfria standarder i sitt dagliga arbete.

– Många kommuner har tidigare uppfattat priset som ett hinder för att köpa standard och handbok för belägenhetsadresser. Låg kännedom om SIS arbete har förmodligen också bidragit. Kostnadsfria standarder och handböcker får självklart en större spridning i landet och underlättar adressättarnas arbete och förståelse för standardisering, säger Ebba Löndahl Åkerman .

Geodata – som till exempel kartor, flygbilder och annan lägesbunden information – är ofta nödvändiga för att kunna beskriva och förstå annan information och utgör många gånger basen i appar, e-tjänster och handläggningsstöd. Till de stora geodataaktörerna i Sverige räknas alla kommuner, ett flertal statliga myndigheter och en rad privata företag. Ofta producerar de egna geodata, men de använder också andras data i stor utsträckning.

Standardisering blir då avgörande för att kunna arbeta effektivt och med gemensamma underlag inom exempelvis samhällsbyggnad, klimatanpassning och utveckling av e-förvaltning. Användningen av standarder släpar dock efter och det leder till att geodata från skilda aktörer kan bli svåra att kombinera. Därför samarbetar Lantmäteriet med SIS för att göra geodatastandarderna kostnadsfria. Det handlar om ett femtiotal standarder: samtliga nationella standarder och handböcker inklusive ett 20-tal internationella standarder, mestadels ISO.

Att geodatastandarderna är kostnadsfria ligger även i linje med den nationella geodatastrategin. Den har tagits fram för att öka nyttan av geodata i Sverige och den redogör för hur geodata kan bidra med lösningar till flera stora samhällsutmaningar.

Hämta geodatastandarder

För mer information kontakta:
Agneta Engberg, Lantmäteriet, 070-6678605 agneta.engberg@lm.se
Christer Jangel, SIS. 070-7212526 christer.jangel@sis.se

 

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Pressrum/Pressmeddelande/fortsatt-fria-geodatastandarder/.

Inlägget gjort

Galileo <3 swepos = Sant!

Galileo <3 Swepos = Sant!

Galileo <3 swepos = Sant!

Känner du till Galileo? Nej, inte vetenskapsmannen. Galileo är ett system för satellitnavigering och positionsbestämning som utvecklats på uppdrag av EU. Nu blir Galileo en del av Swepos, Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering. Fler signaler innebär ett stabilare och mer exakt Swepos med kortare uppkopplingstid. Dessutom blir det lättare att mäta i områden där förutsättningarna idag inte är optimala.

Amerikanska GPS, Global Positioning System – och dess ryska motsvarighet Glonass – är ursprungligen militära navigeringssystem utvecklade på sjuttiotalet. Systemen är öppna för alla, men så sent som år 2000 tog USA bort den störsignal som skulle förhindra alltför hög exakthet. Galileo är det europeiska alternativet och innebär ett lyft av både noggrannhet och täckning. Fler satelliter gör det lättare att mäta i områden med höga berg eller i skogsmiljö där träd stör och blockerar, men också i städer där höga byggnader försämrar satellitkontakt.

Icke-militärt och oberoende

Galileos precision ligger på omkring en meter, till skillnad mot GPS som inte är lika moderniserat och därför har en något sämre exakthet. Det fullt utbyggda systemet kommer att använda 30 satelliter – varav sex alltid är synliga – att jämföra med exempelvis Glonass som använder 24. Säkerheten anses vara så hög att man med Galileos hjälp kan instrumentlanda trafikflygplan, alltså landa med en slags autopilot, vilket GPS inte har samma förutsättningar för. Servicen är icke-militär, avsett för det civila samhället och kommersiellt bruk. Något EU hoppas ska innebära fördelar för Europa i termer av oberoende.

Hoppfullt för framtiden

Jens Lindgren är mätningsingenjör på kart- och mätgruppen under Uppsala kommuns bygglovsenhet. Han och hans kollegor har använt Galileo i Swepos-tjänsten under ett antal månader för mätning på centimeternivå. Gruppen ansvarar bland annat för fältmätningar, lägeskontroll av pågående byggprojekt och utstakning inför nya.
– Det vi omedelbart ser är att vi fått tillgång till fler satelliter. Det innebär att vi snabbt fått värden när vi ställt upp oss på mätpunkter, säger han.
Hittills har allt fungerat stabilt och gruppen ser positivt på de fördelar som utlovats.
– Absolut. Galileo kommer troligtvis göra mätning i svår terräng enklare, vilket kommer att bli till stor nytta. Vi har väntat i över tio år på detta, så naturligtvis är det roligt att systemet nu är i drift.

Allt enligt plan

Galileo har betatestats sedan slutet av 2017, berättar Erik Edberg på Swepos driftledningscentral vid Lantmäteriet i Gävle. Resultaten visar att systemet med mätning med GPS, Glonass och Galileo samtidigt fungerar bra i fält, och de som testat är nöjda.
– Projektet Galileo skjuter upp nya satelliter enlig plan och inom ett par år ska konstellationen vara full, vilket kommer att innebära ytterligare förbättringar. Ett stort arbete för oss på Swepos har varit att informera användarna och instrumenttillverkare om införandet, men nu är allt på plats, säger han.

Vill du veta mer om Galileo och Lantmäteriets positioneringstjänster?
Mer information hittar du här (nytt fönster)

Content retrieved from: http://www.lantmateriet.se/sv/Nyheter-pa-Lantmateriet/galileo-3-swepos–sant/.

Inlägget gjort

Lantmäteriets öppna geodata i Minecraft

Öppna data

I datorspelet Minecraft kan du bygga din egen värld med Lantmäteriets landskapsmodell över Sverige – under förutsättning att du har licens till själva spelet. Modellen bygger på Lantmäteriets nationella kartor och höjddata. Det innebär att hela landet finns som en virtuell och spelbar värld med sjöar, berg, vägar och järnvägar.

  • Hämta filer till Minecraft
  • Se olika exempel på användning av öppna geodata i Minecraft.

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Kartor/oppna-data/.

Inlägget gjort

Lantmäteriet utreder möjligheterna för att överlåta fastigheter digitalt

Lantmäteriet utreder möjligheterna för att överlåta fastigheter digitalt

2017-12-15
Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att se över möjligheterna att släppa kravet på pappershandlingar vid överlåtelser av fastigheter.

 

Idag krävs ett underskrivet avtal på papper när en fastighet byter ägare. Lantmäteriet har nu fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att kunna upprätta köpehandlingar elektroniskt.

Lantmäteriets utredning ska kunna tjäna som underlag för en statlig utredning. Den ska därför bland annat innehålla en översyn av behovet av ändrad lagstiftning samt juridiska konsekvenser och följdverkningar av en sådan ändring.

– En stor del av uppdraget är att inhämta åsikter och kunskap från andra aktörer, så vi vill gärna komma i kontakt med dem som känner att de berörs av en sådan reform, säger Lantmäteriets utredare David Suomalainen.

Samhällsvinster i fokus

Utredningens fokus ska vara på de samhällsekonomiska vinster som kan uppnås genom en övergång till elektroniska fångeshandlingar.

Konsekvenserna för Lantmäteriet och andra offentliga och privata aktörer ska också analyseras. Vikten av att elektroniska fastighetsöverlåtelser kan ske på ett tekniskt säkert sätt ska särskilt beaktas. Lantmäteriet ska även studera de erfarenheter av elektroniska fastighetsöverlåtelser som vunnits i andra länder, i första hand de nordiska och baltiska grannländerna.

Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 31 maj 2018.
Uppdraget är formulerat i Lantmäteriets regleringsbrev för 2018.

För mer information: kontakta David Suomalainen, jurist
telefon: 031-701 69 65, e-post : david.suomalainen@lm.se.

 

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Pressrum/Pressmeddelande/lantmateriet-utreder-mojligheterna-for-att-overlata-fastigheter-digitalt/.

Inlägget gjort

Kusten är klar – Sveriges strandlinje är kartlagd

2017-12-22
Aldrig har Sverige haft en så tydlig och exakt bild av gränsen mellan land och hav som nu. Sjöfartsverket och Lantmäteriet har precis avslutat arbetet med att samla in data om den 4800 mil långa strandlinjen längs med hela Sveriges kust.

Kartläggningen av den nationella strandlinjen började redan 2005 och har genomförts i olika etapper. Den avslutades under 2017 med området mellan Valdemarsvik, Ölands västra kust, ned till östra Blekinge.
Resultatet från kartläggningen kommer ut i kartprodukter och tjänster från Lantmäteriet och Sjöfartsverket.

– Vi har fått en mycket bättre bild av strandlinjen, inte bara den naturliga utan även där människan har tillverkat kajer, hamnar och bryggor med mera. Den nya informationen är mycket mer exakt, eftersom tidigare mätningar kan vara gjorda för upp till hundra år sedan. Det kan skilja 30-40 meter på vissa öar. Det blir en enorm kvalitetshöjning av alla digitaliserade sjökort med ytterligare höjd sjösäkerhet som följd, säger Magnus Wallhagen, produktionschef hos Sjöfartsverket.

Förhållanden mellan land och vatten är inte beständiga. Över tiden förändrar landhöjning, människans ingrepp och erosion både strandlinjer och djupförhållanden.

– Samtidigt förfinas mättekniken. Idag använder vi högupplösta flygbilder i kartläggningen, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.

Nationell strandlinje (NSL)

Nationell strandlinje är ett samlingsnamn för de objektklasser som rör strandlinjen (strandlinje, bränning, kaj, brygga, avbärare, ledverk, vågbrytare, dykdalb och bom). För dessa objektklasser har Lantmäteriet och Sjöfartsverket tagit fram en gemensam specifikation, samt metoder och rutiner för hur data om dem ska lagras och uppdateras.

Det finns till exempel 503 651 bränningar (bränning är en fast landmassa som ligger mellan två decimeter ovanför respektive fem decimeter under medelvattenytan) och sammanlagt 131 mil bryggor längs den svenska kustlinjen.
Myndigheterna ansvarar gemensamt för datainsamling, ajourhållning och förvaltning. Lantmäteriet ansvarar för den kontinuerliga strandlinjen och öar större än 25 kvm och Sjöfartsverket ansvarar, inom sjökartelagda områden, för mindre objekt som bränningar, grund, mindre öar samt bryggor, kajer och liknade. Målsättningen är att informationen ska uppdateras ungefär vartannat år.

Den sammanlagda längden på Sveriges strandlinje, inklusive öar, är efter NSL-karteringen 48 000 km, lite drygt ett varv runt jorden (som är 40 000 km vid ekvatorn).

Inlandsfarvattnen med Mälaren, Hjälmaren, Vättern, Göta kanal, Vänern och Dalslands kanal, återstår att kartlägga. Målsättningen är att det arbetet ska vara klart 2020.

För mer information, kontakta:

Björn Olander, kartingenjör, Lantmäteriet
bjorn.olander@lm.se
Tel: 026-63 33 54

Eller

Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi, Sjöfartsverket.
magnus.wallhagen@sjofartsverket.se
Tel: 010-478 49 18

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Pressrum/Pressmeddelande/kusten-ar-klar—sveriges-strandlinje-ar-kartlagd/.

Inlägget gjort

Nya regler för drönarbilder över skog

Den 1 november kom nya regler som gör det möjligt för skogsägare att publicera drönarbilder från den egna skogen utan att söka tillstånd.

I vanliga fall krävs tillstånd från Lantmäteriet för att sprida bilder och filmer från luftfarkoster som drönare. Men det finns undantag då inget tillstånd krävs.

Det senaste undantaget från tillståndsplikten gäller bilder och filmer som tagits över skogsmark, förutsatt att de uppfyller dessa villkor:

  • Markägaren ska själv ha beställt materialet eller agerat fotograf.
  • Bildmaterialet får inte innehålla fordon, byggnader, anläggningar, verksamheter eller andra mänskliga aktiviteter, förutom sådant som tillhör skogsbruket.

 

Alla undantag från tillståndsplikten finns beskrivna i Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av geografisk information. Undantaget för skogsmark trädde i kraft den 1 november 2017 och ligger som en föreskriftsändring i LMFS 2017:2.

Läs mer om spridningstillstånd

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Nyheter-pa-Lantmateriet/nya-regler-for-dronarbilder-over-skog/.

Inlägget gjort

Lantmäteriet förenklar villkoren för öppna geodata

Lantmäteriet förenklar villkoren för öppna geodata

Nu blir det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata. Licensvillkoren förändras från CCBY till CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges.

Öppna geodata innebär data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).

Motiven till förändringen av licensvillkoren är flera. En viktig orsak är att det förenklar för dem som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster. En annan orsak är att Lantmäteriet inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.

För Lantmäteriet är förändringen även ett led i arbetet med att uppfylla målen i den nationella geodatastrategin som handlar om att geodata ska vara öppna, tillgängliga och användbara.

Fakta
Lantmäteriet

  • Levererar från 1 september 2017 sina öppna geodata enligt
    licencen CC0, svensk version eller licensen CC0, engelsk version
    vilket betyder att myndigheten inte hävdar de ideella rättigheterna som följer av upphovsrätten.
  • Har tidigare använt Creative Commons-licensen CC BY för sina öppna geodata. De som använt öppna geodata har då varit ålagda att ange Lantmäteriet som källa.
  • Vill öppna en betydligt större mängd geodata än vad som är fallet idag. I ett kommande steg all geografisk information, adresser, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Därför har myndigheten föreslagit för regeringen att dessa geodata i framtiden ska finansieras genom anslag och inte som idag via avgifter från användarna.

För mer information, kontakta:
Bobo Tideström, tel: 026- 63 35 08, e-post: bobo.tidestrom@lm.se

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Pressrum/Pressmeddelande/lantmateriet-forenklar-villkoren-for-oppna-geodata/.

Inlägget gjort

Är ditt hus byggt på en kyrkogård? Nu släpper Lantmäteriet historiska flygfoton

Lantmäteriet fortsätter öppna upp sin dataskatt. I höst släpps historiska flygbilder med kartkoordinater så att du kan se vad som legat på en plats tidigare. Dessutom blir det enklare att bygga tjänster och appar när Lantmäteriet släpper kravet på att anges som källa.

grave yard

Lantmäteriet byter licensmodell för de kartdata som öppnats upp.

– Det handlar om att vi tar steget och inte längre kräver att Lantmäteriet används som källa för den data vi öppnar, säger Bobo Tideström, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.

– Vi har fått signaler om att det kan vara hämmande fär dem som utvecklar tjänster eller appar och kanske har mängder av olika datakällor – då kan det vara svårt att klara det kravet. Det är viktigare för oss att datan används och gör samhällsnytta än att vi syns som källa. Men självklart får man gärna ange oss som källa, det kan ju visa att det är pålitilig data.

Läs också: Efter toppintresse – nu laddar Lantmäteriet för ännu mer öppna kartdata

Samtidigt släpper Lantmäteriet också historiska flygfoton med kartkoordinater, så kallade ortofoton, som liknar terrängbilderna i olika karttjänster. På så sätt kan man se hur det sett ut på en plats tidigare.

– Inte minst när det är en byggboom kan det vara viktigt att se om det exempelvis legat en bensinmack eller en fabrik tidigare där man vill bygga. Kanske är marken nedsmutsad. Om man vill ha bygglov för en brygga exempelvis kan det hjälpa om man kan se att det legat en brygga på platsen tidigare.

Bobo Tideström konstaterar att allt fler tjänster blir kartbaserade.

– Det finns kartdata i var och varannan app. Hur det ser ut i området, vad som finns i närheten. Där mår hela samhället bra av mer och bättre information.

Och de historiska flygfotona är bara ett litet släpp i väntan på de stora som Lantmäteriet planerar – det handlar om all kartinformation, exempelvis fastighetskartan i skala 1:10 000, skalriktiga, molnfria, flygbilder av Sverige i 25 centimeters punktupplösning, den nationella höjddatabasen och fastighetsadresser, fastighetsbeteckningar, fastighetsgränser och byggnadsinformation.

Myndigheten har äskat höjt anslag i nästa budget för att kompensera för de minskade intäkter som blir följden när datan släpps.

Om anslaget höjs står Lantmäteriet i startgroparna och har ambitionen att öppna upp denna data under nästa år.

– Det kan bli i januari eller juni. När under 2018 vet vi inte ännu, det kan bli stegvis. Kanske kommer det ut i lite yxigare version till att börja med för att senare förfinas, säger Bobo Tideström.

– Vi går i spänd förväntan och håller tummarna inför budgetpropositionen.

Content retrieved from: https://computersweden.idg.se/2.2683/1.687004/lantmateriet-historiska-flygfoton?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+ComputerSweden20SenasteNyheter+%28CS%3A+Computer+Sweden+20+senaste+nyheter%29.