Publicerad Lämna en kommentar

Satellitbilder i GIS

Det blir bara enklare och enklare att hämta och använda aktuella satellitbilder. I detta inlägg tittar jag på ett exempel där man kan söka efter och hämta just de data man behöver, utan registreringar eller att ladda hem en massa band i paket som man inte har behov av. Det blir även lite tips för hur du anpassar dessa i QGIS.

Skärmbild_2016-08-28_09-21-49.png

Sidan https://remotepixel.ca erbjuder massor med tjänster förknippade med satellitbilder och remote sensing, med flera.

Här tittar jag framför allt närmare på ”Satellite Search”, där det går att zooma och panorera till ett geografiskt område, välja om man vill se footprints för Landsat 8 eller Sentinel 2.

Skärmbild_2016-08-28_09-31-40.png

När man markerar en plats, så väljer man även indirekt scener som täcker detta område, och den senaste bilden visas i en lista till höger. När man klickar på denna öppnas en lista med bilder bakåt i tiden som visar förhandsgranskningar.

Beroende på årstid etc så varierar förekomsten av moln, och då är det praktiskt att mängden moln är angivet med en procentsats.

När man hittat den scen man är intresserad av klickar man på nedladdningslänken, vilket ger möjlighet att ladda hem just de band man behöver.

Skärmbild_2016-08-28_09-40-47

Det finns även några exempel för att visa infraröd vegetation och urbana miljöer, med mera, vilket kan hjälpa när man skall välja vilka band man vill ha.

Det är fortfarande stora filer, men nu är det några hundra megabyte och inte flera gigabyte som det handlar om.

Sentinel vs Landsat

Sentinel bilderna är högre upplösning (10 m) och behöver inte ”skärpas” med ett pankromatiskt band, vilket däremot behövs för att få lite bättre upplösning i dessa bilder (färgband 30 m, pankromatiskt 15 m).

Jag tycker Sentinel är betydligt enklare att hantera i QGIS och därför tänkte jag snabbt visa hur jag paketerar banden för att få till en bra visuell bild.

Det är band 2, 3 och 4 som behövs så välj ett område och ladda hem dessa band. Banden saknar metadatainformation i filnamnen så ett tips är att skapa en katalog med exempelvis information om datum i katalognamnet. Se även till att hämta metadatafilen och spara den med de övriga filerna.

I QGIS så lägger du till de tre filerna som raster, och ser till att ”B4” ligger överst och ”B2” underst. Då blir det enklare att få till rätt färg i rätt band i nästa steg.

Skärmbild_2016-08-28_10-03-43

I menyn ”Raster” / ”Övrigt” använder jag funktionen för att skapa virtuella rasterlager (GDAL VRT). Det viktiga är att se till att ”Separera” lager är markerat. Det går att välja filer som inte är inlästa i QGIS, men då blir det lite svårare att ha koll på vilken ordning som dessa läses in. I textlistan längst ner i dialogen så skall banden komma i ordningen 4, 3, 2.

Skärmbild_2016-08-28_10-08-54

Direkt från start så skall banden vara kopplade till rätt färger och därmed ge en skapligt naturlig bild, men det är långt ifrån bra. För detta behöver man gå in och justera lageregenskaperna.

Skärmbild_2016-08-28_10-21-25.png

Det centrala i stilsättningen är vad man väljer för att ”sträcka” ut färginformationen i respektive band. Det finns olika sätt att läsa in dessa ”min/max” värden och för Sentinel 2 så passar standardavvikelse på ”4” väldigt bra. Jag väljer även att hämta statistik från hela bilden (”Actual”), vilket tar lite tid men ger ett bättre resultat.

Skärmbild_2016-08-28_10-25-47

För att finjustera kan man använda även decimaler i inställningarna och för ännu mer kontroll så kan man justera ljusstyrka, kontrast och färgmättnad. Man måste jobba lite med detaljerna för att det skall bli riktigt bra.

Landsat 8 fungerar inte riktigt med samma metod! Här brukar jag använda möjligheten att ändra procentsatserna för hur långt skalan skall sträckas ut. I bilden nedan har jag använt 99.9 % som övre gräns, för att få bort de värsta topparna.

Skärmbild_2016-08-28_10-47-40

I fallet med Landsat så måste man även ta hänsyn till att man kanske skall skärpa bilden med det pankromatiska bandet (Band 8). Beroende på hur man väljer att göra detta så kan man behöva anpassa ljusstyrka, etc.

Det går att få fram snarlika resultat, men upplösningen är högre i Sentinel och det finns inget behov av att ”skärpa” bilderna, vilket gör att jag som sagt föredrar Sentinel. Landsat däremot har ett enormt arkiv med historiska bilder och det skiljer även i vilka band som används, vilket även påverkar vilka tillämpningar som är möjliga. Genom att ha både Sentinel och Landsat sökbara i samma webbapplikation är en enorm fördel då det enkelt går att kontrollera båda, om man exempelvis är ute efter ett specifikt datum.

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

QGIS + QField

Ännu en video från FOSS4G. (länk)

Inget nytt i sig, men en påminnelse till mig själv att jag måste testa detta.

Vad det handlar om är QGIS i en tablet. I grunden är det exakt samma kod som i skrivbordsversionen, men användargränssnittet är helt nytt.

Detta innebär att rendering av QGIS projekt fungerar och ser ut exakt likadant som på datorn, men funktionaliteten är något begränsad på grund av begränsningarna i gränssnittet.

Utveckling pågår och exempelvis går det endast att samla in punkter och linjer i appen, inte polygoner, ännu…

Arbetsflödet är i princip:

  1. Förbered projektet för QField
    (data med relativa sökvägar eller on-line)
  2. Synka/överför till tablet
  3. Redigera i fält
  4. Synka tillbaka ändringar

Exakt hur detta fungerar just nu är jag inte säker på, men det finns plugin för att förbereda vanliga projekt för QField och man jobbar på en synkroniseringsfunktion som kan synkronisera data så fort det finns en tillgänglig uppkoppling till källan/databasen.

Det börjar mer och mer likna ett annat större GIS företags programsvit. QGIS, QGIS Server, QGIS Web Client, QField och snart kanske även QGIS Portal…

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

Topologi i PostGIS

Då har jag börjat beta av filmer från FOSS4G och redan en av de första var riktigt intressant.

Det var en beskrivning av problem som finns med ”Simple Feature” geometrier när man lagrar data i grader, men bearbetar dessa i projicerade system.

Varje gång något redigeras så driver punkterna i databasen på grund av transformering…

Men vad hemskt! Hur mycket?

I exemplet talar man om maximalt 4 mm…

???

Detta kan vara anledningen till att inte fler hört talas om detta problem. Men tänk er själva att ni vill kontrollera om en punkt redigerats genom att testa om den rört sig, då spelar det ingen roll om det är 4 millimeter eller 4 kilometer.

Eller att angränsande polygoner har brytpunkter som driver isär och skapar överlapp eller glipor som man egentligen inte vill ha.

Lösningen är antingen att man lagrar data i en och samma projektion (exempelvis SWEREF99TM) så man slipper transformeringen, eller så ser man till att man använder ”topologier” för att helt undvika några av problemen.

Jag säger ”några” av problemen, då det fortfarande kan introduceras fel när man genomför koordinattransformationer mellan databas och klient. En lösning på detta problem är att inte skicka tillbaka data som är oförändrade. Detta kräver lite anpassningar på klientsidan, exempelvis i en webbklient, men det reducerar många av de återstående problemen.

Vill du titta på Lars Aksel Opsahl när han presenterar detta så går det att göra här: http://ftp5.gwdg.de/pub/misc/openstreetmap/FOSS4G-2016/foss4g-2016-1172-postgis_topology_will_replace_simple_feature-hd.mp4

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

FOSS4G Video

<!–FOSS4G Video | Geosupportsystem

Förra veckan genomfördes en återkommande konferens kallad FOSS4G, eller ”Free and Open Source Software for Geospatial”. Vi var nog några stycken som önskat att vi kunde varit där, och det är säkert ännu fler som är nyfikna på vad som presenterades.

Jag skall försöka ”titta ikapp” alla presentationer, men det kommer att ta ganska lång tid… Vi får se om det blir lite artiklar om personliga favoriter senare.

Om du också är nyfiken så finns det videoinspelningar för presentationerna som går att titta på on-line.

http://video.foss4g.org/foss4g2016/videos/index.php


%d bloggare gillar detta:

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

Nya nycklar för QGIS

<!–Nya nycklar för QGIS | Geosupportsystem

Om du använder Linux så är det dags att uppdatera dina GPG nycklar för QGIS. Lägligt när det nu skall uppdateras till nya buggfixade versioner.

sudo apt-key adv --keyserver keyserver.ubuntu.com --recv-keys 073D307A618E5811

Tada!

Trevlig helg.

(För andra distributioner än Debian/Ubuntu, se http://qgis.org)


%d bloggare gillar detta:

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

Google it!

Det händer ganska ofta att man får frågor som inleds med ”du som kan det där med datorer…”. Det kan vara problem med mjukvaror, eller för- och nackdelar med olika program eller hårdvaror. Lösningen på majoriteten av problemen är en kanske inte så väl bevarad hemlighet som majoriteten som ”kan det där med datorer” känner till, och som jag nu tänker avslöja för alla andra!

Fakta är att ingen kan allt om datorer!

De som ”kan det där med datorer” vet detta, men vi vet också vad vi skall göra för att hitta en lösning på alla dessa problem!

Hemligheten är väldigt enkel!

Googla det!

De allra flesta problem man stöter på har någon annan redan stött på, och i många fall hittat en lösning till.

Det gäller bara att söka lite, och inte vara allt för rädd för att prova. Många lösningar beskrivs på Engelska och en del är lite väl tekniska för att man skall förstå vad som skrivs, men om samma lösning föreslås i flera artiklar, på ett problem man själv har så är det bara att prova och om det fungerar så behöver man inte nödvändigtvis bry sig om varför det fungerar, eller hur. Det kan ju i och för sig vara skillnad om det är ett problem som man stöter på gång på gång eller något som endast inträffar en enda gång.

Jag svarar gärna på frågor och hjälper till när andra stöter på problem, det är ju också ganska kul att visa att man faktiskt ”kan det där med datorer”. Men när man möter problem som har sin lösning i den första sökträffen på Google så blir man inte direkt imponerad.

Min uppmaning till alla er som tror att ni inte ”kan det där med datorer” är försök! Och kom ihåg vår nu gemensamma hemlighet: ”Google it!”

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

OpenOrienteering

Förra veckan tittade jag lite snabbt på OCAD, som är ett GIS program som bland annat används inom orienteringssporten.

Jag fick då ett tips om ett alternativ med öppen källkod, som jag lika snabbt tänkte titta närmare på i detta inlägg.

Jag testar nu aktuell stabil version (0.6.1), men jag återkommer lite mot slutet till pågående utveckling.

OpenOrienteering.org så möts man av en tydlig sida med de senaste nyheterna och i många fall direktlänkar till exempelvis nedladdningssidor för programmet. När jag säger programmet så menar jag ”Mapper”, men det finns andra program under namnet OpenOrienteering också, men dessa lämnar jag därhän tillsvidare, så kolla själv.

Programmen finns på GitHub (som brukligt är) och går att hämta för såväl Windows, Linux och Mac. Men även varianter för exempelvis Android finns tillgängliga.

Idag sitter jag med Windows 10, så jag kör 64-bitars installationsprogrammet.

install1

Klassisk installation med villkor och plats för installationen, genvägar etc. Inga konstigheter alls.

Inom ingen tid alls så är programmet installerat och det är bara att köra igång.

oo1

Det börjar med ett ganska avskalat gränssnitt med ganska mycket på Svenska, vilket kan uppskattas av många, även om det är en del texter som är oöversatta.

OpenOrienteering Mapper bygger på Qt, som QGIS, men till skillnad från QGIS så är det här Qt 5.5 som är rekommenderat vid kompileringen.

Dagens tips i nederkant är ett bra sätt att få lite ingångar till programmet och komma igång med arbetet. Det finns bland annat några inbyggda kartor som kan läsas in i programmet som exempel.

Det går att öppna befintliga kartor, även kartor i OCAD-format, vilket jag dock inte testat.

oo2

När man skapar en ny karta så kan man välja mellan ett antal symboluppsättningar. Det går även att läsa in symboluppsättningar från en fil, men jag gissar att man kan skapa sin egen också, om de som finns inte passar.

När man börjar med en ny karta så är arbetsytan helt tom, frånsett en text som anger att man kan läsa in en bakgrundskarta eller rita direkt.

Väljer man att läsa in en bakgrundskarta så är det en ren bild man läser in. Det kan vara praktiskt om man inte är hemma i GIS och koordinatsystem etc, och snabbt vill lägga ut en bana för en orientering. För att skalan skall stämma så behöver man dock ange hur många meter varje pixel är, vilket man ganska enkelt kan mäta ut i bilden med ett ritprogram.

Om kartan kommer från någon annan så kan man säkert få hjälp att klara ut detta mått.

oo3

Det finns dock goda möjligheter att exempelvis georeferera en inläst rasterbild, det förutsätter dock att den inlästa bilden är noggrant angiven med pixelstorlek. Georefereringen görs nämligen med enbart en punkt och rotation i förhållande till ett referenssystem.

Det går att importera data också, men tyvärr inte i shapeformat. För orientering så är dock andra format viktigare.

  • omap
  • xmap
  • ocd
  • gpx
  • osm
  • dxf

Lite oklart hur detta fungerar, men jag är mer GIS person än redo att ta en massa genvägar för att snabbt få fram en orienteringskarta som är ”tillräckligt bra”.

oo4.PNG

Att ”rita” en egen karta helt från början är inte särskilt annorlunda jämfört med ett enkelt ritprogram. Det har inte så mycket med GIS att göra, så den som bara vill rita en karta kommer inte att ha så stora problem. Symbolerna man kan välja bland är ”smarta” och när man ritar ut exempelvis korsande vägar så anpassas symbolerna i korsningen på ett snyggt sätt.

När man har en karta, eller har läst in en bakgrundskarta så finns det symboler för att planera en bana. Speciellt ”nice” är ett snabbverktyg för att lägga en orienteringsbana. Klicka ut startpunkt, ett klick för varje kontroll och ett högerklick på målet. Färdigt! Ja du får själv sätta ut siffror vid kontrollerna och lägga in eventuella begränsningar i övrigt.

Sammanfattning

Jag vet inte riktigt vad jag förväntade av programmet men med lite eftertanke så är det nog ett ganska smart program för just orienteringssporten.

Det är inte ett program för att skapa korrekta kartor att ha i bakgrunden! För detta så bör man välja ett ”riktigt” GIS. Men för att rita in justeringar och tillfälliga objekt eller aktuella förhållanden så fungerar det ganska bra.

Att lägga en bana på en befintlig karta så fungerar det alldeles utmärkt utan några speciella finesser, men också utan direkta krångligheter.

En del saker har jag inte hittat, eller kommit underfund med. Exempelvis så är en bana även en kontrollbeskrivning som det inte borde vara så svårt att ha en modul för i programmet som underlättar skapandet av en sådan. Den kanske finns men jag har inte hittat den.

Sammantaget så verkar OpenOrientering vara ett bra verktyg för banläggaren, men når inte riktigt hela vägen fram för den som skall underhålla en bakgrundskarta. Tack och lov att man kan använda QGIS för det.

I den ”ostabila” utgåvan av OpenOrienteering Mapper så har man lagt till stöd för GDAL, vilket kan komma att tillföra en hel del funktioner som jag personligen saknar i nuvarande version. Exempelvis stöd för import av rena GIS format som shape. Jag har inte hunnit testa denna version så vi får väl se hur väl integrerat GDAL blir, men ett önskemål vore ju att kunna importera lager i GIS format (korrekt georefererade) och sedan enkelt symbolsätta dessa med de inbyggda stilarna för orienteringskartor. Ännu hellre hade jag nog velat importera (från QGIS) redan stilsatta vektordata från exempelvis PostGIS…

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

Testa säkerheten med Kali

Jag är lite smått intresserad av olika Linux distributioner och testar gärna och ofta sådana som jag inte provat tidigare. I det här fallet så har blicken fallit på Kali från ”Offensive Security”.

Distributionen framställs som en säkerhetsdistribution ämnad för bland annat penetrationstester av trådlösa nätverk, men bortsett från detta så är jag som sagt nyfiken så om du läser vidare så skall jag berätta vad jag hittar.

Det finns massor av varianter att ladda hem från https://www.kali.org. Allt från minidistributioner på 30 Mb till fullständiga versioner, samt versioner för Arm men även färdiga virtuella maskiner.

Jag provar en fullständig version som jag installerar på en virtuell dator med VirtualBox.

KaliInstall.PNG

Installationen skiljer sig inte särskilt mycket från andra Linuxvarianter och förutom val av språkinställningar så är det inte mycket att fundera över. Men det är ganska väntat av en distribution baserat på Debian.

Lite val får man göra och då det är en säkerhetsfokuserad distribution så väljer jag att kryptera LVM disken när jag installerar. Varför inte gå ”all in” när man ändå håller på?

Varför skulle man kryptera hela disken? Om du har ett verktyg vars huvudsakliga syfte är att testa sårbarheter i ditt produktionssystem så kommer den datorn så småningom att bli full med säkerhetsloggar, lösenord, med mera, vilket milt uttryckt är dåligt om de faller i orätta händer. Då kan det vara smart att ha hela disken krypterad om man skulle bli av med datorn.

Som standard så installeras Gnome som skrivbordshanterare, vilket jag för tillfället trivs ganska bra med. Generellt så är det en ganska vanlig distribution där det går att fixa och trixa precis som vanligt, exempelvis att installera QGIS, om man så vill.

Det här är dock en ”hacker-distribution”, vilket innebär att det redan från start finns massor med verktyg för detta installerat från start. Så en lite snabb titt på vad som finns…

Snabbtitt är verkligen allt jag kan göra! Det finns MASSOR med verktyg för allt från penetrationstester på trådlösa nätverk till test av lösenord. Enligt deras hemsida så finns det över 600 verktyg, så om man skall testa säkerhet så är chansen stor att man hittar det verktyg man letar efter här.

sniff.PNG

Jag kan inte tillräckligt mycket om de verktyg som ingår för att komma med ett utlåtande, och jag tänker inte gå in på detaljer om hur de jag kan används, men jag kan berätta vad som går att göra.

Skanna av en adressrymd efter aktiva IP-adresser. Skanna IP-adresser efter öppna portar. Testa innehållet/svaren på dessa portar och protokoll.

Om det finns oskyddade resurser tillgängliga så kan man hitta dessa med de verktyg som ingår.

När man väl hittar en ingång någon stans så kan ytterligare verktyg användas för att exempelvis försöka ”knäcka” lösenord (vilket då är olagligt om du inte gör det på dina egna system).

Jag testar mot ett tillfälligt wlan som jag sätter upp själv, samt min egen trådbundna router. Jag tror att jag är rätt väl skyddad, men jag kommer ändå att passa på att stänga av några öppna portar och byta alla lösenord, idag!

Sammanfattning

Jag är inte en säkerhetsexpert, och även jag har nog en lite väl blåögd bild på det där med IT-säkerhet. Mina lösenord byts nog inte riktigt så ofta som är lämpligt och uppdateringar av brandväggar och firmware görs kanske inte med total regelbundenhet. Därför är det bra att stöta på sådana här väckarklockor då och då.

”Hacking” är inte något som enbart är dåligt. Hacking är ett verktyg på samma sätt som en hammare är det. Du kan använda hammaren till att slå i spik, men det går lika bra att krossa fönsterrutor med den. I det här fallet kan man använda Kali Linux för att själv testa sin egen IT-säkerhet, så länge man har lite kunskap om vad det är man gör.

Skall man då välja Kali som desktop OS för sin dator med exempelvis QGIS? Nej! Det skall man inte. Kali är gjort i ett specifikt syfte och där görs det riktigt bra, men som ditt vanliga system är det inte lämpligt. Inte minst då systemet är byggt så att du ständigt har root/administratörs -behörighet, utan att behöva ange ”sudo”. Standardlösenordet för root är ”toor”, vilket naturligtvis skall bytas snarast om du tänker använda Kali!

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

Trafikverket Öppna Data

Vid årsskiftet så släppte Lantmäteriet en massa geodata som öppna data, men det var det fler som gjorde.

Ett exempel är Trafikverket, som jag tänkte titta lite närmare på i detta inlägg.

lastkajen

Via Trafikverkets hemsida kan man leta sig fram till de tjänster som finns tillgängliga.

Geodata publiceras via något man kallar ”lastkajen” och för att komma åt data så behöver man registrera sig med sin e-post.

webbkarta

Vill man bara titta på exempelvis Nationella Vägdatabasen (NVDB) så kan man göra det via en webbkarta utan att logga in.

I lastkajen så kan man definiera ett urval ur databaserna och därmed begränsa mängden data som laddas hem.

hämta

När man gjort sin ”Beställning” så skall denna aktiveras, eller ”startas”. Detta packar ihop de data man definierat och sedan är det bara att vänta.

Klickar man på ”Fillager” i stället så kan man faktiskt välja ett geografiskt område och hämta hem ett färdigt paket direkt, så är man otålig eller inte bryr sig om att begränsa datamängden så går det att göra så också.

Det går att välja att hämta data i Shape eller Geodatabas (ESRI mdb).

Vad är det då för data man kan hämta hem?

nvdb.PNG

Svaret är massor! För Jönköpings län som jag hämtat så finns det 85 olika lager med varierande innehåll.

Jag kan inte låta bli att göra en snabb jämförelse med Terrängkartan och framför allt väglagren där.

jämföra.PNG

Det verkar finnas en hel del ytterligare geometrier i Trafikverkets data och utan att ha granskat alla lager så är jag övertygad om att det finns väldigt mycket mer information i alla dessa lager.

Hur skall jag då använda alla dessa data?

Det vet jag inte, men om man bara vill så har man här många timmars tidsfördriv framför sig med totalt ”kartnörderi”.

Några exempel på lager:

  • Viltstänsel
  • Fartkameror
  • Väghinder
  • Väghållare (vem ansvarar för vägen)
  • Farligt Gods – Rekommenderade vägar
  • Höjdhinder under 4,5 meter
  • Hastighetsgränser
  • Gatunamn
  • Enkelriktningar
  • m.m.

När man använder dessa data så inser man snabbt att man behöver lite information om attributen. Då är det bra att kunna hämta produktspecifikationer för alla olika lager.

Dessa är detaljerade och ganska omfattande, vilket sammanfattar data från Trafikverket generellt.

Hit vänder man sig nog inte om man är en hobbyanvändare av GIS och främst gör lite enklare kartprodukter av generell karaktär i lite mindre skala.

Är man intresserad av specifika företeelser, tänker sig att skapa analyser eller geodatatjänster baserat på väg- eller järnvägsdata, så finns här däremot enormt mycket information att hämta.

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg

Publicerad Lämna en kommentar

Vilken Webbsida passar mig?

Nu har jag provat lite olika servertjänster för hantering av geodata och kartor, samt projektarbete med Git, men vad skall man välja för sitt ”main-stream” behov?

Genom åren har jag testat en del olika, men det finns ju massor att välja av så hur sjutton skall man bära sig åt för att hitta rätt. Skall man satsa på en lösning som skall kunna allt man har behov av, eller flera olika som kompletterar varandra?

Man bör hur som helst börja med att definiera vilket behov man har. Inte låta sig övertygas av en säljare eller konsult utan analys, och argumentet att en annan ”stor kund” använder en viss lösning är ett riktigt dåligt motiv.

Jag skall här ge några tips på hur man kan tänka och även ge några exempel på var man kan börja leta. Det är absolut inte heltäckande men alla kanske kan hitta något guldkorn.

Strukturer

Något man bör överväga är hur man vill hantera information. Är det ett ”nyhetsflöde” med tidsmässigt linjärt innehåll, eller är det hierarkiskt med exempelvis en organisatorisk eller ämnesuppdelning.

Ett exempel på det linjära är WordPress som denna blogg bygger på. Här skriver man artiklar som placeras i den ordning de skrivs in med den senaste först. Ett hierarkiskt exempel är MediaWiki som används i WikiPedia, där man mer fritt skapar artiklar och kopplar samman dessa med länkar. MediaWiki blir lätt lite kaotiskt om man inte är noga med hur man bygger upp strukturen, och därför passar MediaWiki bättre för sidor där man söker efter information och sedan länkar sig vidare till relaterad information. Det går att söka även i WordPress så det är inte vattentäta skott mellan lösningarna.

Många ”affärslösningar” handlar om produktkataloger och kanske kundvagnar och e-handel. Det finns dedikerade lösningar för detta också, exempelvis OpenCart.

För servicetjänster med exempelvis helpdesk eller liknande så finns det även här dedikerade lösningar. GitLab skulle faktiskt kunna användas i en mindre krets fast för ovana användare så kan det vara lite svårt att hantera. Ett alternativ är då osTicket.

WordPress och MediaWiki är ganska smala och OpenCart samt osTicket lika så, men det finns betydligt mer avancerade alternativ för mer komplexa behov än rent linjära, hierarkiska eller funktionsinriktade lösningar.

”Management Systems”

Begrepp som CMS och DMS beskriver system som hanterar ”innehåll” och ”dokument”. Det finns varianter med andra namn där man exempelvis lägger till ”enterprice” framför, för att trycka på att man tar det på allvar(?).

En väldigt använd lösning kommersiellt är Microsoft SharePoint, men tack och lov finns det Open Source alternativ som är minst lika bra. Först något om SharePoint. Som enskild CMS/DMS är SharePoint ganska medioker, men styrkan i mitt tycke ligger i integrationen med Microsoft Office. Den SharePoint jag är van vid har dock helt obegripliga brister som att det exempelvis inte går att koppla Outlook till kalendrar i SharePoint, vilket jag hoppas har att göra med att min arbetsgivare helt enkelt inte brytt sig om att köpa licenser för just denna funktion.

Populära Open Source lösningar är annars exempelvis Drupal, Nuxeo och Joomla. Jämfört med GeoNode och GitLab så är dessa något mer svårinstallerade, så tillvida att man själv får bygga upp en del av grundförutsättningarna med webbservrar och databaser, även om det säkert finns skript eller alternativinstallationer som gör det lite enklare.

I ett CMS/DMS så kan man hantera väldigt varierat innehåll, inte minst genom tillägg och plug-in. Det finns i många fall tillägg för såväl WordPress som Wiki i dessa, vilket kan vara bra att känna till. Det finns tilläggsmoduler för det mesta, men kanske inte till alla CMS/DMS alternativ, tänk därför igenom om det är speciella funktioner som du behöver ha med.

Kartor

Har man exempelvis en GeoNode server så kan man där generera kod som går att bädda in i de flesta CMS/DMS, men det finns även moduler och tillägg för att hantera kartor direkt.

I en del fall är detta bara moduler för att visa Google Maps, medan andra handlar om att skapa såväl OpenLayers som Leafletkartor med javaskript och allt där emellan.

Det är ganska få CMS/DMS som är riktigt bra på att hantera geodata så detta är nog ett område där man inte behöver lägga tid på att hitta ett koncept där avancerad karthantering ingår. Däremot så måste valt system kunna inkludera skapade webbkartor från karthanteringssystemet.

Sammanfattning

För det första, börja inte med att fixera på en teknisk lösning.

  1. Beskriv behovet, såväl för internt arbete som för tjänster som skall publiceras.
  2. Dela upp kraven i ”skall” och ”bör”, eller ”centrala” och ”tillägg” (motsv).
  3. Hur är funktioner kopplade, vilka beroenden finns mellan dem infologiskt. Glöm inte bort att titta på hur användarna skall interagera med systemet (gränssnitt/verktyg).
  4. Kan behovet delas upp naturligt i mindre delar.
  5. Vilken information är skyddsvärd (säkerhet).
  6. Skapa en ”modell” för behovet.

När du har en tydlig bild av behovet och hur olika komponenter bör hänga ihop så bjuder du in chefen eller någon annan medarbetare och presenterar lösningen så detaljerat det går. Detta kan göra att brister identifieras innan man låst fast sig i en teknisk lösning.

När allt detta är klart så kan du börja titta på vilka tekniska lösningar som uppfyller dina behov/krav och börja testa dessa.

Tänk på att det är användare som skall nyttja systemet så fundera på hur de skall integreras i arbetet så tidigt som möjligt. Det går att göra med användargrupper, presentationer eller demonstrationer på olika sätt. Du kan även ha tagit fram ett ”testprotokoll” tillsammans med användarna som kan användas för att testa system tidigt i utvecklingsprocessen.

När du samverkar med användarna så var noga med att erbjuda alternativ, även om dessa är av enklare karaktär (som val av layout eller färg). Detta gör att användarna känner sig delaktiga och ökar deras vilja att engagera sig och därmed komma fram till en lösning som blir effektiv för verksamheten.

Länkar

https://www.mediawiki.org
https://wordpress.org/
http://www.opencart.com
http://osticket.com
https://www.drupal.org/
http://www.nuxeo.com/
https://www.joomla.org

Nyhet från Geosupportsystem , orginal inlägg